Du är en av mina drömmar --
väl om ingen väcker mig! --
ett av mina vackra ljus,
att ej mörker täcker mig.
Kämpe du för bleka mål,
is och glas och vässat stål! --
Klara dagen
vet jag knappt om drömmen tål.

Det är tröst i drömmens dofter,
svala, knappast märkliga.
Ändå ville jag ge bort dem
för det jordiskt verkliga.
Kära vackra händers värma...
Jag vill älska, inte svärma.
Livets mognad
orkar drömmen aldrig härma.

Upplagd: Jun 5 2008 | Läst: 492 gånger | Kommentarer (0)

Poet: Karin Boye
Dikt: 4. Till skuggan av en verklighet
Diktsamling: Härdarna
Från: publicerad/skriven år 1927
Dagens dikt: Apr 1 2010
Det finns ännu inga kommentarer eller analyser om den här dikten. Varför inte bli den första som lägger in en kommentar?

Letar du efter mer information om den här dikten, eller försöker du kanske analysera den? Dikten, Till skuggan av en verklighet, har inte fått några kommentarer ännu. Du kan klicka här för att bli den första som kommenterar eller analyserar dikten.