"Barn!" sade Livet till mig en dag.
"Vad du är ung!  En grön liten kart...
Jag vill lära dig ungdomens prydnad:
blygsam försynthet,
sänkta ögon och lågmäld röst.
Gå nu mjukt -- gå på tå över ängarna!
Tyst, var tyst -- håll andan och lyssna!
Möter dig Glädjen, möter dig Smärtan,
bråka då inte så fasligt (det brukar du)!
Andlöst stilla!  Lyssna!  Lyssna!
Då skall du kanske
hitta hem till min rosengård."

Upplagd: Jun 3 2008 | Läst: 359 gånger | Kommentarer (0)

Poet: Karin Boye
Dikt: 23. Förmaningen
Diktsamling: Moln
Från: publicerad/skriven år 1922
Dagens dikt: Jul 23 2010
Det finns ännu inga kommentarer eller analyser om den här dikten. Varför inte bli den första som lägger in en kommentar?

Letar du efter mer information om den här dikten, eller försöker du kanske analysera den? Dikten, Förmaningen, har inte fått några kommentarer ännu. Du kan klicka här för att bli den första som kommenterar eller analyserar dikten.