|
Lyssnar jag, hör jag livet fly
ständigt snabbare nu.
De lugna stegen bakom --
död, det är du.
Förr var du långt borta --
jag höll dig alltför kär.
Nu, när jag inte längtar längre,
nu är du där.
Käre död, där finns i ditt väsen
något som tröstar milt:
vad frågar du efter om man vuxit stor
eller hela livet spillt!
Käre död, där finns i ditt väsen
något som renar klart:
det som är lika hos onda och goda
lägger du blott och bart.
Följ mig och låt mig hålla din hand,
det lugnar djupt och gott.
Det vackra gör du bärande stort,
det fula gör du smått.
Det är som du ville mig något.
En gåva vill du visst ha:
en underlig liten nyckel --
det lilla ordet ja.
Ja, ja, jag ville!
Ja, ja, jag vill!
Min fromhet lägger jag ner för din fot --
så växer livet till.
Ulf Boye är innehavare av upphovsrätten till Karin Boyes lyrik
|
Kommentarer