Långt bortom fjärdens våg,
Långt bortom fjällets topp
Du ensam dagen såg
Och växte ensam opp.

Jag saknade ej dig,
Jag sökte ej din stråt,
Jag visste ej en stig,
Som skulle ledt ditåt.

Jag kände ej din far,
Jag kände ej din mor,
Jag såg ej, hvar du var,
Jag såg ej, hvart du for.

Liksom den bäck, där rann,
För den, som rinner här,
Vi voro för hvarann,
Så länge du var där;

Två plantor, mellan dem
En äng i blomning står,
Två fåglar, som fått hem
I skilda lunders snår.

O, andra nejders son!
Hvi flög du dädan, säg?
O, fågel långt ifrån!
Hvem styrde hit din väg?

Till hjärtat, som var kallt,
Säg, hur du lågor bar?—
Hur kunde du bli allt
För den, du intet var?

Upplagd: Jun 5 2008 | Läst: 396 gånger | Kommentarer (0)

Poet: Johan Ludvig Runeberg
Dikt: 151. Hvem styrde hit din väg?
Diktsamling: Samlade arbeten, första bandet
- Lyriska dikter, andra delen
Dagens dikt: May 24 2010
Det finns ännu inga kommentarer eller analyser om den här dikten. Varför inte bli den första som lägger in en kommentar?

Letar du efter mer information om den här dikten, eller försöker du kanske analysera den? Dikten, Hvem styrde hit din väg?, har inte fått några kommentarer ännu. Du kan klicka här för att bli den första som kommenterar eller analyserar dikten.