|
Rosor samlade en flicka
Och i slummer föll.
Kom en pilt och väckte henne
Skakande ur sömn:
"Vakna opp, du hulda sköna,
Sof ej roligt mer!
Se, de friska rosor vissna
Vid ditt hjärta ren;
Den, för hvilken du den plockar,
Har en annan kär."—
"Älskar han en annan,—tillgift
Må hans kärlek få.
Dock en åskvigg, klara himmel,
Mot förrädarn sänd!"
Översatta av Johan Ludvig Runeberg, utgående från P. von Goetzes tyska översättning.
|