På den vilda hästen red jag,
Och den bar mig till valackskan.
Trenne döttrar har valackskan;
Men den ena bannar modren:

"Stygga Nera, säg, hvar var du?"
"Banna icke, goda moder!
Nära Donau har jag varit,
Och har sett där unga tyskar.

Åt den ena, som jag såg där,
Ville han min svåger blifva,
Gåfve jag den finsta skjorta,
Att han till sin död den bure.

Åt den andra, som jag såg där,
Ville han min brudsven blifva,
Gåfve jag ett virkadt gulltyg,
Att han till sin död det bure.

Åt den tredje, som jag såg där,
Ville han min fästman blifva,
Gåfve jag två svarta ögon,
Att han till sin död dem kysste."

Upplagd: Jun 9 2008 | Läst: 267 gånger | Kommentarer (0)

Poet: Johan Ludvig Runeberg
Dikt: 30. Den valackiska flickan
Diktsamling: Samlade arbeten, första bandet
- Serviska folksånger
Dagens dikt: Jun 2 2011
Det finns ännu inga kommentarer eller analyser om den här dikten. Varför inte bli den första som lägger in en kommentar?

Letar du efter mer information om den här dikten, eller försöker du kanske analysera den? Dikten, Den valackiska flickan, har inte fått några kommentarer ännu. Du kan klicka här för att bli den första som kommenterar eller analyserar dikten.