|
Skugga sökande, för att sig svalka,
Flög en falk utöfver Sarajevo,
Såg en fura midt i Sarajevo
Och inunder den en kylig källa;
Nära källan såg han änkan Nypon
Och med henne jungfrun, hvita Rosa.
Falken började att eftersinna,
Om han skulle kyssa änkan Nypon,
Eller hellre jungfrun, hvita Rosa.
Så i valet kom han till beslutet,
Och han talte sakta i sitt sinne:
"Bättre guld, om äfven nött det vore,
Än som silfver är, ehuru nysmidt;"
Och han kysser muntert änkan Nypon.
Men förtörnad ropar jungfru Rosa:
"Sarajevo, blomstra utan frukter![9]
Är det sed, som nu i dig fått insteg,
Det, att unga gossar älska änkor,
Gamla gubbar åter unga flickor?"
Översatta av Johan Ludvig Runeberg, utgående från P. von Goetzes tyska översättning.
|
Kommentarer