Och akten er för jäntor
och deras falska blig,
det är en falsker jäntas blig,
som haver krossat mig,
med blig har hon betagit mig,
med blig har hon bedragit mig.

Hon bligade åt alla,
hon bligade åt mig,
hon lovade att följa mig
på livets tunga stig,
men kom en ann och vinkade,
hon neg och bleg och blinkade.

Hon neg och bleg åt alla
och sade alltid ja,
ty allesamman gossarna,
dem ville jäntan ha,
må raggen ta allt nigande
och blinkande och bligande!

Och nu så är vi gifta
och nu så är hon min,
varenda kväll går hon på dans
med hjärtevännen sin,
sen går hon hem och dänger mig,
jag tror jag går och hänger mig.

Upplagd: Oct 11 2008 | Läst: 813 gånger | Kommentarer (0)

Poet: Gustaf Fröding
Dikt: 6. Jäntblig
Diktsamling: Nya dikter
- 1 Från Värmland
Från: publicerad/skriven år 1894
Dagens dikt: Feb 18 2011
Det finns ännu inga kommentarer eller analyser om den här dikten. Varför inte bli den första som lägger in en kommentar?

Letar du efter mer information om den här dikten, eller försöker du kanske analysera den? Dikten, Jäntblig, har inte fått några kommentarer ännu. Du kan klicka här för att bli den första som kommenterar eller analyserar dikten.