|
Vad skall man sjunga för flickor
i by eller höganloftsbur
om ej om vårens blommor
och unga hjärtans amur?
Jag gick igenom landet:
så susade alla snår;
jag lyddes vid själarnas dörrar:
så sjöng det i alla vrår.
Och toge jag sjumilsstövlar
och strövade, Lunkentus lik,
i världens konungariken,
jag hörde väl samma musik.
Min själ är lik en lustgård;
där grönskas de torraste rös,
där spela vind och källor
en visa så våramurös.
Jag är en man ur hopen,
vill fånga på lek någon gång
en strof ur min och alla
de andra själarnas sång.
Så knyter jag lundens blommor
omkring min kärestas hals
och sjunger i glädjeåren
och väger ej orden alls.
Jag sjunger i ny och i nedan
om vårtid och ung amur.
Den sången kan ingen förtörna,
Cecilia lill, eller hur?
|
Kommentarer