|
Träd ut mellan brokiga bäddomhängen,
stig upp från ditt läger i skogarnas fukt
och skin på den nakna ängen
och apelgårdarnas frukt.
Du nalkas och daggen dig stiger till möte,
och örterna fyllas med flödande sav.
Din makt är i kvinnornas sköte,
din makt i det svallande hav.
Din makt är i själarna; skälvande stiger
en flodvåg av längtan och följer din gång,
hvart bröst som älskar och tiger
blir svämmande fullt av sång.
Till dig i sin längtan landtmannen skådar,
ty sådden blir skörd i ditt nattliga hägn;
din rodnad stormen bebådar,
din blekhet ger nejderna rägn.
Nu är som ett bud genom midnatten fore:
"Han kommer i fullhet, bereden hans fest!"
Mig är som en gudom du vore
och jag din tjänande präst.
Det är som jag levde i fjärran trakter,
i fädernas länder, i sagornas tid,
då drömmens och trånadens makter
man tillbad i månljusets frid.
Dig offra de porlande lundar och brunnar
och suckarnas ånga och vildmarkens lukt.
All jorden ditt lov förkunnar,
du höstkung, med kärna och frukt.
|
Kommentarer