Vackra Maj i Munga,
fjärran stråkar sjunga,
fjärran stråkar ropa dig
till dansen och de unga.
Jag är Höst i Haga,
hör du vinden draga
lång och enslig aftonstig,
det är min vandringssaga.
Mången mil i regn och il gör ljuvligt hvilans säng.
Men för dig är vakans natt och glädjens gälla sträng.
Innan molnen dagas,
skulle du förtagas,
som min sista sommarskyn, av dimmorna på äng.

Vackra Maj i Munga
morgonfåhlar sjunga.
Hvarför är ditt öga matt
och ögonlocken tunga?
Hvarför står du vaken,
re'n då gryningsdraken 
lyfter röd ur dimmig natt
sin vinge över taken?
Jag har drömt båd'långt och ömt, men nu står dagen ljus
Valdhornsklangen bundna falk vill ut i skogars brus.
Jag är Höst i Haga,
fjärran skall jag jaga,
fjärrna från den vackra Maj och bleka drömmars hus.

Upplagd: Aug 4 2008 | Läst: 339 gånger | Kommentarer (0)

Poet: Erik Axel Karlfeldt
Dikt: 18. Maj i Munga
Diktsamling: Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim
- Fridolins lustgård
Från: publicerad/skriven år 1901
Dagens dikt: Nov 14 2009
Det finns ännu inga kommentarer eller analyser om den här dikten. Varför inte bli den första som lägger in en kommentar?

Letar du efter mer information om den här dikten, eller försöker du kanske analysera den? Dikten, Maj i Munga, har inte fått några kommentarer ännu. Du kan klicka här för att bli den första som kommenterar eller analyserar dikten.