|
Det ljusnar över dalarna
och alla skogar sjunga.
Hvi sitta vi i salarna
så sörjande och tunga?
Se, på och under svalarna
hvad blomstermidjor gunga!
Nu spirar frö,
nu blommar mö.
Låt oss gå ut och visor strö
kring Böljeby och Munga!
Låmgt in i stilla nejder,
långt bort från krig och fejder
och långt från kronovägen
är Floras by belägen
på bergets kopparknä.
Se, Pungmakar Lotta,
i skepnad lik en åtta,
står som en blomsterpotta
vid Pillmans fönsterträ.
Här lockar svanen ungarna
och trädknarrn rör sin skramla.
I fjärran bullra kungarna
och slott och riken ramla.
Jag vill gå ut i dungarna
på stigar ljuvligt gamla.
Blås, pingstvind, blås
kring hed och ås
att inom gröna portars lås
ifrån en drömvärld som förgås
idyllens trogna samla!
Du nordan skog, du sista
där endast knoppar brista,
gör ljumma dina dalar
för skrämda näktergalar!
Hit flyktar Pindens yra,
Apollo skär en lyra
av rönn som står i sav,
och Venus duvor styra
hit upp från störda hav.
|
Kommentarer