Hvarför sitta vi så still och tysta?
Ha vi uttömt alla kära ord?
Äro alla de små läppar kyssta
som gå leende kring detta bord?
Äro alla de små kvinnor gifta
som gå trippande i denna sal?
Finns här inga hjonelag att stifta,
brinna inga hjärtan i vår dal?

- Jag skall varpa garn och jag skall nysta,
jag skall kärna smör och klippa får.
Aldrig äro mina läppar kyssta,
aldrig bliva de i detta år.
Jag skall plocka bär och väva vammal,
jag skall verka, förr'n jag blir för tung.
Om jag gifter mej, när jag blir gammal,
skall jag taga dej, om du är ung.

Upplagd: Aug 4 2008 | Läst: 366 gånger | Kommentarer (0)

Poet: Erik Axel Karlfeldt
Dikt: 21. Aspåkers-polska
Diktsamling: Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim
- Fridolins lustgård
Från: publicerad/skriven år 1901
Dagens dikt: Aug 23 2009
Det finns ännu inga kommentarer eller analyser om den här dikten. Varför inte bli den första som lägger in en kommentar?

Letar du efter mer information om den här dikten, eller försöker du kanske analysera den? Dikten, Aspåkers-polska, har inte fått några kommentarer ännu. Du kan klicka här för att bli den första som kommenterar eller analyserar dikten.