Jag har drömt om döden, när pulsarna bränt
och när blodet har jämrat och gråtit -
hur skönt är att dö - en uttråkad man,
som har lidit och slutat att tro
och vars vänner och gudar i jorden bo -
det är jag.

Den som hatat som jag må gärna dö,
det är vila att sluta förnimma. -
Ett ögonlöst djur i en ljuslös sjö
under heliga stjärnor som glimma
är jag lik. -

Upplagd: Jun 27 2008 | Läst: 575 gånger | Kommentarer (0)

Poet: Dan Andersson
Dikt: 19. Pessimism
Diktsamling: Dikter
Från: publicerad/skriven år 1920
Dagens dikt: Apr 24 2009
Det finns ännu inga kommentarer eller analyser om den här dikten. Varför inte bli den första som lägger in en kommentar?

Letar du efter mer information om den här dikten, eller försöker du kanske analysera den? Dikten, Pessimism, har inte fått några kommentarer ännu. Du kan klicka här för att bli den första som kommenterar eller analyserar dikten.