|
(Fritt efter vem som hälst)
Jag sov och jag drömde om tobakens land,
där en gudom planterat med givmild hand
cigarillos som växte som morötters like
i matjord av snus i ett pipoljerike.
Där vart, fram på kvällen i en rökig ängd,
monopoltobaksdjävulen hängd och sprängd,
där ock under jättetobaksträn
vi andades luft som var stark och frän
och av Kuba-Habana-D'Espagnola var mängd
Men jag vaknade upp. Vi skaldar jag mer?
Min dag mot förgängelsen fort stupar ner.
Min pipa har slocknat, förtorkat mitt snus,
min sista cigarr blivit aska och grus.
Med glansiga ögon och värkande tänder
jag sitter och vrider matt mina händer.
Vad fröjd är med kaffe? Vad glädje med mat,
när tobak är sällsynt som satan - kamrat,
kom med mig och lägg dig som jag i ide
tills fram emot nästa månad vi skride!
|
Kommentarer