Carl Michael Bellman (1740 - 1795)

Carl Michael Bellman föddes 1740, som sonson till latinprofessorn Johan Arendt Bellman d.ä. (1664-1709) samt son till lagmannen och sekreteraren i slottskansliet Johan Arendt Bellman d.y. (1707-1765) och Catharina Hermonia, dotter till kyrkoherden Michael Hermonius och dennes hustru Kristina Arosell.

Huru mina föräldrar krånglade blef jag som sagt, född den 4 feb 1740 - min mor wacker som en dag, oändligen god, charmant i sin klädnad, god mot alla meniskor, delicat i omgänge - hade En förträffelig röst ock hade wänt sig att ligga i 21 Barnsängar - honij qvi mal y pense, men detta lekwärcket gjorde husets Ruin.

Bellman föddes i Stora Daurerska huset på Hornsgatan i Stockholm, men familjen flyttade 1744 till det närbelägna Lilla Daurerska huset på Bellmansgatan (dåvarande Björngårdsbrunnsgränd).

Sin utbildning fick Bellman i hemmet av privatlärare; den förste var densamma som hans far haft. Under en svår sjukdom, möjligen malaria, lär Bellman enligt egen uppgift ha feberyrat på vers och sjungit till sina föräldrars stora förundran, varför honom waldes till Informator Ett genie wid namn Clas Ludvig Ennes; hwilken genom mig befordrades hos Salig Kungen och han lärde Bellman att hantera en cister, ett instrument som påminner om lutan. Under Ennes' överinseende översatte Bellman några psalmer år 1755. Som kuriosa kan nämnas att den cister som uppges ha varit Bellmans finns att beskåda på Stockholms Stadsmuseum.

År 1757 debuterade Bellman som religiös diktare. Han verkade även som översättare, men på 1760-talet framträdde han även med dryckesvisor som Supa klockan öfver tolv och sedan även bibelparodier som Gubben Noak. Från denna tid agerar han även enmansunderhållning vid privata tillställningar. Han parodierar även de vid denna tid vanliga ordenssällskapen med sin Bacchi orden, som endast var öppen för de som vid minst två tillfällen blivit åsedda liggandes i rännstenen. Liksom i hans senare verk uppstod humorn genom att ett högtidligt spektakel rollbesattes av personer som normalt aldrig skulle komma i åtanke i sådana sammanhang. Han diktade genom åren flera verk i anknytning till denna orden, som dock inte förmått bibehålla sin popularitet när minnet av de personer och företeelser som parodieras gått förlorat.

Under våren 1770 började Bellman även på arbetet med vad som senare skulle bli Fredmans epistlar genom att låta den då sedan tre år avlidne urmakaren och suputen Jean Fredman stå som författare till en "epistel" i aposteln Paulus stil, riktad till dennes dryckesbröder på en populär dansmelodi, vilken senare skulle stå som Epistel nummer 5. Han fortsätte att snabbt dikta ytterligare 16 visor i samma stil, såsom "Gutår båd natt och dag" (Epistel nummer 1), där omkringtexten parodierade språket i Karl XII:s bibel, samt ytterligare åtta verk utan bibelmotiv, som "Ach du min moder" (nummer 23), och avslutade i september samma år samlingen med "Blåsen nu alla!" (nummer 25), i vilken han för första gången parodierade den vid denna tid vanliga herdedikten.

De närmsta två åren skrev han ytterligare 25 epistlar i den obibliska stilen, med ett tydligare persongalleri där Fader Movitz, Korpral Mollberg och Ulla Winblad dominerar. Epistlarna spreds redan nu, men den planerade bokutgivningen dröjde av okänd anledning. 1772 genomförde Gustav III en statskupp, och Bellman tog monarkens parti. Hans Gustafs skål blev kampsång för kuppmakarna. Den 3 januari 1776 fick han jobb som sekreterare på Nummerlotteriet, med en årslön på 1 000 daler silvermynt. Sedan 1775 hade Bellman en pension på 100 daler, tagen ur kungens handkassa.

Bellman förföljdes hela sitt liv av ekonomiska problem; under en period sökte han sig till och med till Norge för att undslippa sina fordringsägare, men efter att han erhållit kungens stöd fick han lite bättre ordning på ekonomin, och kunde nu bilda familj. Den 19 december 1777 gifte sig Bellman med Lovisa Fredrica Bellman, född Grönlund (1755-1847). Giftemålet ägde rum i "Grönlunds hus" nummer 44 vid Drottninggatan. Per Daniel Amadeus Atterbom lärde känna henne på hennes ålders höst, och han sade att hon starkt ogillade de föreställningar som fanns om hennes man som en rumlare och drickare.

Bellmans anseende i de fina kretsarna skadades allvarligt 1778 då Johan Henric Kellgren i dikten Mina löjen gick till rasande angrepp mot honom. Det Bellman visste om kärleken sades komma från en känd bordell. År 1780 kunde Bellman låta sina verk gå i tryck, först religiösa dikter, tre år senare Bacchi Tempel, som avhandlade hans ordenssällskap. 1790 kom äntligen Fredmans epistlar ut, med förord av den då omvände Kellgren och en av visorna - nummer 80, "Liksom en herdinna" - dedicerad till denne. Att Kellgren sålunda omvärderade Bellman betydde mycket för dennes anseende. 1791 kom även Fredmans sånger ut, med framförallt tidiga bibelparodier och sånger ur ordenskapitlen, men även andra visor som "Fjäriln vingad syns på Haga".

Trots att han var både känd och uppskattad av sin samtid var dock Bellmans ekonomi aldrig särskilt stark, eftersom den nya publik som uppkommit visserligen kunde göra honom känd, men knappt livnära honom. Den äldre modellen med mecenatskap och sinekurer gällde ännu, och de som främst efterfrågade Bellman hade knappast råd med sådant. På grund av sina ekonomiska bekymmer tvingades Bellman och hans familj ofta att flytta, och då hela tiden till sämre bostäder. År 1792 låg hans adress på Kungsholmsbrogatan, där han var närmsta granne med den före detta kaptenen Jacob Johan Anckarström, Gustaf III:s mördare. I och med kungens död hamnade Bellman åter på obestånd. 1794 insattes han i arrest för en obetald fordran, så kallad bysättning, i högvaktsflygeln på Stockholms slott. Efter en tid löste några av hans vänner ut honom, men de svåra förhållandena under tiden i häktet hade dramatiskt försämrat hans redan dåliga hälsotillstånd. Han avled kort därefter, 55 år gammal sånär som på några dagar. Han begravdes i en fattiggrav på S:ta Claras kyrkogård. Graven grävdes upp på 1840-talet och kvarlevorna flyttades till Norra kyrkogården. År 1851 lät Svenska Akademien resa en sten till Bellmans minne på Klara kyrkogård.

Dikterna är sorterade efter diktsamling, men du kan välja att sortera dem på flera andra sätt också enligt länkarna nedan.

432

N:o 37, Till Mollberg på post vid Kungsträdgården

1 kommentar