|
Rörande mutter Berg och angående Lotta i Kolmätargränden och
vad som passerat.
"Var står fiolen - säj, min son?"
Mutter, gutår .. Där står han i vrån.
Skall jag dra till?
"Gör som du vill ..
Sätt dig, vänd upp och ned på sån -
hör basfiolns klang och dån!
movitz, nå, käre, börja!
Gråt ej ... vi ska du sörja?
Karl är karl - skall du vara så rädd om ditt skinn!
Låt mig se huru djupt kirschfängarn tog in..."
Mutter, i huvudu jag fått fyra hugg:
ett uti armen... gutår nu i mjugg!
Mutter, gutår...
Två hugg i mitt lår -
blott för mitt tal.
Fan till korpral!
han ville jag skull spela. Jag svara:"Hut!"
Därmed så högg han mig --- på min trut.
"När skedde det? var karln besatt?"
mutter, gutår... Det skedde i natt.
jag grep en drill,
vips slog han till,
slog av peruken och min hatt
och dansa golvet kring med skratt.
Därpå så i minuten
fick jag ett slag på truten.
och den besten var kär uti dottern som jag,
och jag ropte på Lotta:"Hirschfängaren tag!"
krögarn iskjortarn han kom också ut -
vips gav han krögarn ett slag på sin trut.
krögarn han svor och ropte på mor.
Mor är bastant:
hon gav galant
krögarn en örfil - och korpralen han log.
Och man och hustru jag ... så bedrog!
Tyst, mutter, tyst - jag var ej känd:
aldrig jag spelt i Kolmätargränd.
Satans alarm ...
mitt lår och min arm,
lårbenet, bröst och höft och länd!
Nu har jag skruvat strängen spänd:
si hur knogen springer!
Mutter... mit sjuka finger -
aj, se skinntutan damp där in i basfioln ...
aj, se plåstret ... där ligger det under stoln!
Stråken avbruten och taglet är allt -
Lota är borta och brännvinet kallt:
Mutter, gutår!
Mitt bröst har ett sår:
den mig det gav,
öppnar min grav.
Kolmätars Lotta hon är orsak till allt...
Mutter, i går gick hon ... med en palt.
|
Kommentarer